Översättning

Under åren 1975-1982 översatte jag sju romaner från polska till svenska. Under en stor del av denna tid arbetade jag i Polen. Jag har, då eller senare, haft tillfälle att träffa de flesta författarna till de böcker jag översatte. Särskilt givande var mötena med Andrzejewski, som redan under kommunisttiden tog tydlig ställning mot regimen. ”Jag är så gammal och så känd att de inte kan göra mig något”, sade han. Han sade också att den ständiga katt-och-råtta-leken med censuren ibland kunde vara stimulerande. Milosz träffade jag i Litauen, dit han kommit för att bli litauisk hedersmedborgare. Han mottogs som ett statsöverhuvud. De böcker jag översatt är numera utgångna från förlagen, men kan skaffas på antikvariat eller i bibliotek.

Czesław Miłosz (nobelpristagare 1980), Mitt Europa, Brombergs förlag 1981 och 2011

Milosz, som var född i Litauen och uppvuxen i Polen, berättar i denna bok om sin bakgrund och sin kulturtillhörighet och om det gamla och det nya i ett Europa som är okänt för de flesta. Bokens andra upplaga, 2011, har förord av Richard Swartz.

Jerzy Andrzejewski, Paradisets portar, Coeckelberghs 1976

Romanen handlar om det barnkorståg som på 1200-talet utgick från Västeuropa och som skulle befria det heliga landet. Enligt herdepojken Jakobs förkunnelse skulle de oskyldiga, renhjärtade barnen lyckas där de vuxna hade misslyckats. Men under barnens bikt för den gamle munk som följer dem, visar det sig att de delar vuxenvärldens maktlystnad, avundsjuka och erotiska begär. Författaren Torgny Lindgren skrev i sin recension: ’Stellan Ottossons översättning är – i varje fall ter det sig så för den som bara kan jämföra med den tyska utgåvan – konstnärligt helgjuten.’

Jerzy Andrzejewski, Kain och Abel, Coeckelberghs 1978

Adam, Chava och deras söner Kain och Abel lever i Människans land. En dag uppenbarar Adam för sin familj hemligheten med sitt och Chavas ursprung. Här känner vi igen bibelns skapelsehistoria. Men sedan berättar Chava sin version. I det förflutna tillhörde hon och Adam ett folk, men blev utstötta för att de en gång åt av frukterna av ett träd de funnit utan att dela med sig åt de andra. Kain tror på Chavas berättelse, medan Abel grips av längtan efter att återfinna det förlorade paradiset .

Jerzy Andrzejewski, Och mörkret täcker jorden… Coeckelberghs 1975

I inkvisitionens Spanien brinner kättarbålen. Judar och andra oliktänkande förföljs. Avgiveriet frodas och skräcken griper omkring sig. Av en slump träffar Storinkvisitorn Torquemada munken Diego, som upprörs över inkvisitionens grymheter, som pacificeras genom att erbjudas en hög befattning inom denna. Det är inte svårt att se Andrzejewskis klara paralleller till Stalintidens terror.