Prins Willhelm och den svåra konsten att vara kunglig (2025)

”Som son till Gustaf V och Victoria av Baden var han under sin barndom i stort sett isolerad från andra barn. Han var omogen och osäker när han vid tjugofyra års ålder giftes bort med den ryska storfurstinnan Maria Pavlovna. Efter sex år lämnade Maria honom och han inledde en relation med fransyskan Jeanne Tramcourt. Han slog sig ner på slottet Stenhammar och öppnade sitt hem för tidens författare och konstnärer. Prinsen var själv verksam som författare av dikter, memoarer och reseskildringar. Mest känd blev han för sina kortfilmer om svenska yrken och och landskap. Han tog ställning mot antisemitism och förtryck och var aktiv ordförande för svenska PEN. I sin bok Prins Wilhelm och den svåra konsten att vara kunglig tecknar Stellan Ottosson ett levande porträtt av en man som ville något mer än att vara prins. Boken beskriver hur Wilhelm själv - och hans omgivning - påverkades av hans kungliga ställning.”

-Ur förlagets baksidestext

Klipp ur recensioner

I BTJ (f.d. Bibliotekstjänst) skriver Henrik Ahlgren; “I sin senaste bok, Prins Wilhelm och den svåra konsten att vara kunglig, skildrar Ottosson livet för prins Wilhelm (1884–1965), son till Gustaf V. Prins Wilhelm levde ett ovanligt liv för en kungason – trots förväntningarna på honom följde han sin egen väg. Efter en skilsmässa förälskade han sig i Jeanne Tramcourt, som han inte kunde gifta sig med, och tillsammans byggde de ett hem på Stenhammars slott, som blev en kulturell mötesplats. Prins Wilhelm var även författare, filmproducent och globetrotter, som under andra världskriget tog tydligt avstånd från nazismen.

Ottosson har skrivit en intressant och välformulerad biografi om en komplex och lite bortglömd svensk kunglighet. Boken belyser prinsens kamp för en egen identitet och hans viktiga roll i kultur- och samhällslivet i beredskapstidens Sverige och vänder sig till alla som är intresserade av svensk historia och kungliga öden.

Helhetsbetyg: 4 (= mycket bra)")”